Nya Zeeland - dag tolv till fjorton

Utflykten till Abel Tasman National Park började i ottan. Strålande väder! Det utlovade ovädret hade kommit av sig. Först tog vi bilen en timme på ännu smalare och kurvigare vägar än tidigare. Mia bromsar oavbrutet. Hon har laddat ned en gps-navigator på sin padda med svensktalande dam. Vi skrattar högt varje gång hon försöker tala om vilken väg vi ska in på - särskilt när vi ska in på Riwaka-Kaiteriteri Rd   :D
Sen båt en timme till en av de många gyllene stränderna där vi först gick en vandringsled och sedan kopplade av på stranden.
På kvällen ytterligare en promenad på beachen nära vårt motell.
Nästa dag fick vi äntligen sovmorgon! ända till 7:30.
Nu åkte vi genom bergspass till Hanmer Springs där regnet kom ifatt oss.
Idag skulle det också regna men icke - himlen sprack upp ovanför oss o solen tittade fram. En dag fylld av mer aktivitet än vi tänkt. Vi började med morgonpromenad - såg enkel ut på kartan men slutade med bergsbestigning! Hem o byta kläder,dricka vatten och sen iväg till The Animal park för att titta på Wallabies. En liten mysig o familjär djurpark där vi fick mata alla djur och även gå in till de små söta Wallabiesen. En lama ville gärna framstå som raindeer - han finns med på bild.
I avsaknad av barn får vi själva gå på lekparker - så vi fortsatte till A-Maze-N-Golf - där vi gick labyrinten och letade ledtrådar.
Slutligen tillbringade vi fyra timmar i de olika varma poolerna på Hanmer Springs Terminal Pools & Spa. Vi har snott en bild på en av poolerna från internet eftersom vi redan provbadat med telefonen tidigare.
BTW - idag har vi gått 21.263 steg, 13,4 km, 40 våningar.

på vandringstur i Abel Tasman National Park

Abel Tasman

Abel Tasman - det var ebb när vi kom

Abel Tasman - även seglarna utnyttjade ebben

några timmar senare flöt båtarna igen

Abel Tasman - hängbro

vilstund på stranden

kvällspromenad i Nelson

morgon-walk i Hanmer Springs

Lek i labyrinten

Mata lamor

mera mata lamor

en av tre wallabies

blyg men ändå tillräckligt nyfiken för att låta sig matas o klappas

Raindeer-wannabe

vätskekontroll på spa-anläggningen

en av många pooler på Hanmer Springs Spa

Nya Zeeland - dag elva

Wellington - inte resans höjdpunkt precis - MEEEN - här fick vi adrenalinkickar som gör att vi inte behöver hoppa bungyjump!

Så - bara att komma in i stan, hitta hotellet i upp- och nedförsbackar, med vägarbeten, avstängda filer och omöjligt att stanna, fick vindrutetorkarna att gå på högvarv i varje korsning o filbyte, ni som kört en högerstyrd bil fattar vad vi menar.
Vi fick köpa en parkeringsplats i hotellets garage. Nu börjar nästa prövning - man kör in i en 180-graders sväng upp till nästa plan o hoppas att man slipper möte. Det var knappt så att bilens svängradie klarade detta. Väl uppe hamnar vi på ett slirigt trädäck, byggt i vågor - skulle platsat i lustiga huset. Manöverutrymmet är bilens yta plus tre centimeter åt alla håll - som extra krydda hade vi ett avgrundshål till vänster på väg upp till vår parkeringsplats. En fem cm hög trälist skiljde oss från avgrunden. Det gick inte att krypköra för då slirade däcken. Måste ta sats - med tre cm till bilen till höger och två cm till avgrunden och sen tvärnit när man kommit upp.
Väl på plats började vi fundera hur vi skulle ta oss ut nästa morgon. Vi sov inte på hela natten.
Det tog oss sedan 20 minuter att manövrera ut bilen fram o tillbaka i dessa upp-o-nerförsbackar. Pust!

Redan på väg till Wellington var det adrenalinstimulerande upplevelser i slingriga hårnålskurvor. Jag körde och Mia bromsade. Vi stannade så fort tillfälle gavs och släppte förbi dom som kunde köra fortare än 30 km/tim.

Direkt när vi checkat in i Wellington tog vi bergbanan till botaniska trädgården för stilla våra nerver. En lång härlig promenad som avslutades nere i hamnen med fish o chips på en pub.

Idag har vi åkt båt från Wellington till Picton på Sydön, där vi kvitterade ut en ny hyrbil. Naturen är verkligen annorlunda här - fjordlandskap, mycket grönare.
Vi stannar till för att äta lunch vid en marina och plötsligt säger servitrisen något konstigt - det tar ett ögonblick av förvirring innan vi inser att hon pratar svenska.
(Nathalie - tips - de svenska tjejerna vi mötte här gjorde ett år som working vacation)

Ett gäng antika motorcyklar hade valt samma ställe. Den bilden är till dig Tizi!


Vi bor på Bella Vista Motel i Nelson - fint, två rum o kök, välbehövlig tvättstuga och tidig sänggång. Imorgon ska vi på utflykt till Abel Tasmans naturreservat.

Hårnålskurva på väg till Wellington

Släpper förbi rallyförarna

Lustiga husets garage-design - notera den vita kanten till vänster som ska rädda oss från att köra ner i avgrunden!

Avslappningsövningar i botaniska trädgården

botaniska trädgården

ankdamm i botaniska trädgården

prinsessa på väg till sydön

fjorden in mot Picton

antika motorcyklar

tvättvakt

Nya Zeeland - dag nio

Vi sitter på balkongen med havsutsikt i Napier. Det har varit sommarens varmaste dag - 31 grader och nu på kvällen är det fortfarande jättevarmt så skuggan på balkongen är skön.

Efter Hobbiton kom vi till Rotorua och bodde på Motel med två rum o kök o smal balkong. Helt ok. Det bubblar och ryker och stinker av svavel i Rororua som är uppbyggt på botten av en vulkan. Men man vänjer sig snabbt vid lukten. Tre dagar och mycket att se och göra. En utflykt var till Te Puia där Maorierna har skolor för olika hantverk och utbildningar i sin kultur. Dom är mycket stolta och imponerande. Vi såg även geisrar och bubblande stora lergrytor. Inom området fanns även en liten kiwi - som fått dygnet vänt så att vi kunde se den i sin mörklagda inhägnad, dom är nattaktiva.
Efter en lunch på majskolvar med bubbel, på balkongen (ere semester så ere!) åkte vi på nästa utflykt till Tamaki - en konstruerad Maori-by av två Maori-bröder. Man får inte besöka riktiga Maori-byar om man inte tillhör stammen. Här fick vi delta i lekar, lyssna på deras historia och se musik o dansföreställningar. Kvällen avslutades med traditionell Hangi-middag.

Nästa dag började vi med utflykt till RedWood Forest med jätteträd, därefter åkte vi till Kerosene Creek - en liten 40 grader varm bäck som ligger lite avsides och som inte är känd av turister. Där tog vi ett härligt varmbad i klart luktfritt vatten. Tillbaka i Rotorua en promenad i Goverments park och därefter badade vi i The Polynesien Spa - i pooler fulla av nyttiga mineraler. Vi blev av med alla krämpor, slängde våra käppar och skuttade hemåt precis som sägnen säger.

Vårt nästa natthärbärge var i Taupo. Vi gjorde en omväg och besökte Waitomo glowworm caves - en pampig grotta full av lysmaskar. Där fick man inte fotografera.

Taupo - vackert jetset-ställe intill en stor sjö med snöklädda berg i fjärran. God middag på hotellet i solnedgången. Vi tittade även på Huka Falls i närheten - vackert - men slår ju inte Niagra Falls :-)

Nästa dag vidare mot Napier. Vägen går genom höga berg o djupa dalar. Fantastiska vyer som inte går att fånga på bild men som sitter kvar på våra näthinnor. På halva vägen ett litet café i närheten av ett fint vattenfall.
Väl framme i Napier åkte i på vinprovning, fyra vingårdar besöktes, vi bjöds på exklusiva viner - spitting was an option - på ett ställe fick vi dessutom lite ost o bröd och svindyrt vatten.
Tidig sänggång - vi var lite lulliga :-)

Idag har vi lärt oss allt om Napiers jordbävningsdrabbade historia och dess uppbyggnad i Art Deco-stil.
Vi ägnade sedan två timmar åt att leta efter en glassbar, gav upp och tog en öl i stället på en gammal anrik pub. Väl hemma vid hotellet såg vi glassbaren tvärs över gatan!
I morgon bär det av till Wellington, där vi sover en natt och sen lämnar bilen och tar färjan till Sydön.

Government Park

Kiwi hos Te Puia

Geisrar - upp till 30 m

Maori-hövding

Maori-dans på Tamaki

Red Wood Forest

Kerosene Creek

Kerosene Creek

Majs o champagne till luch

Polynesian Spa i Rotorua

Polynesian Spa

Huka Falls

Taupo - utsikt från vårt fönster

Taupo - middag i solnedgång

Vattenfall på väg till Napier - glömt vad det hette

Paus i vinprovningen

Napier - Art Deco tour

Napier - utsikt från vår balkong

Nya Zeeland - dag fyra

Vi lämnade vårt fina hus med sjöglimt i Tairua i morse. När vi kom dit hade vi många timmar innan vi fick checka in och tonåringen i receptionen frågade om vi hade planerat nåt eftersom "här finns inget att se!" Ja, byn var liten men vi såg massor och våra utflykter till Mount Paku, Hot Water Beach och Cathedral Cove var fantastiska upplevelser.
Inför utflykten till Hot Water Beach hyr man en spade i receptionen. Med den ska man gräva sitt badkar på stranden som fylls med 90-gradigt vatten från underjordiska källor och blandas till lämplig temperatur när vågorna från havet spolar in.
När vi var överkokta i badet blev det en promenad på stranden med uppsköljda havsborrar och här och där bubblor och ånga som kom upp genom sanden.
Någon tjatade om vad som skulle packas i ryggsäcken - och någon glömde trosor o bh och fick sen sitta i blöt baddräkt i bilen. (det var inte dottern, vilket alla döttrar förstår!)
Efter fika åkte vi vidare till nästa självklara utflyktsmål - Cathedral Cove - ni har säkert sett den på bild - men vår är såklart bäst.
Parkeringen fullsatt, men även parkeringsbranschen har en svart marknad så det löste sig med $ 10.
1 tim promenad i huvudsak nedför i gassande sol var väl värt mödan - även när man beaktar uppstigningen som tog 1,5 tim -i samma gassande sol! Stegräknaren sa 46 våningar och 12.000 steg.
3 liter sötvatten gick åt.

På väg till Rotorua gjorde vi en avstickare till Hobbiton. En fantastisk guidning med många berättelser om den otroliga perfektionismen i alla detaljer i denna filminspelning. Ett exempel - man gjorde en konstgjord ek (jättestor) och klistrade fast massor med konstgjorda löv, spraymålade med hundratals liter grön färg. När Sir Peter Jackson, skaparen av filmen, såg trädet var han inte nöjd med färgen - dom fick måla om vartenda blad. Trädet var med i 10 sekunder i filmen.
Avslutningsvis fick vi en drink på The Green Dragon Inn.

Huset i Tauroa med havsutsikt från verandan

Hotwater Beach - först gräver man sitt badkar ...

sen badar man

bubblor från underjordiska källor

sjöborre

Cathedral Cove beach

Cathedral Cove

Cathedral Cove

Sam Gamgis hus

The waternill

The Green Dragon Inn

Nya Zeeland - nu är vi äntligen här!

Inledning av Mia: För 4 år sedan var Nathalie i Australien; Fiji och Nya Zeeland i drygt 3 månader. När hon kom hem sa hon "Mamma (Mia), Du vill åka till Nya Zeeland! Hon berättada om allt det vackra och jag höll med; Ja jag ville åka till Nya Zeeland!
Min mamma ville också åka, Nathalie sa: mormor, jag VET att du vill åka till Nya Zeeland.
Vi pratade lite löst om att göra det, men....... FLYGRESAN!!! Jag har inte flugit på 15 år eftersom jag är så galet flygrädd!
För två år sedan blev det lite på allvar, vi planerade att åka, min mamma och jag, men jag hoppade av. Jag fixade helt enkelt inte att flyga..
Ytterligare ett år gick och vi pratade fortfarande om att åka när jag plötsligt, bestämde mig för, att om jag nånsin skulle komma till Nya Zeeland så var det nu!
Detta var för ett år sedan. Under året som gått har jag inför resan endast kunna fokusera på en sak; att överleva flygresan! All planering, alla bokningar, alla utflykter, det har mamma fixat. Jag har de senaste 3 månaderna bara kunna se så långt att jag ska till Skytower i Auckland, alltså en kväll....

Jag har väl alltid trott att mental träning funkar sådär, men nu är jag här. Jag har tom (nästan) besegrat min flygrädsla. Jag skrek inte, grät inte och var inte redlös på planet. Det var inte kul, men det funkade.
Tack tack tack till hela min familj som orkat lyssna på min ångest så länge!
Jag gjorde det, jag flög 23 jävla timmar till Nya Zeeland!

fredag 3 feb: Vi flög med Emirates - toppen!
god mat - över förväntan, vin till maten - och före - och efter ....
34 timmars resa med övernattning på flygplatsen i Dubai - på hotellet innanför security.
söndag 5 feb: Vi höll oss vakna i Auckland där vi landade vid 12-tiden. Promenad till hamnen, öl i solen, brända på näsorna efter en halvtimme.
middag på Orbit restaurang på Sky Tower, som snurrar ett varv i timmen, kryddat med bungy jumps. Vi åt snapper, gott!
somnade vid 20-tiden - då hade vi varit vakna ca 50 timmar!
måndag: right is wrong! nej tizi, man flyttar inte bara ratten frän vänster till höger, vidndrutetorkarna går igång så fort vi ska svänga.
Tairua är dagens natthamn. vi klättrade upp på högsta toppen - 29 våningar och 12.000 steg. vackert! vi bor i ett chalet - som en bungalov - omgivna av tropiska växter - som att bo i en botanisk trädgård.
solen går åt fel håll, halvmånen lutar konstigt.
Vi promenerade sedan i viken, bokstavligen, och betraktade krabborna som slogs.